Bakgrund inom konståkningen och arbete som koreograf.

Jag har varit aktiv inom konståkningen i över 20 år och har representerat Sverige på elitnivå. Under min tävlingskarriär har jag bland annat vunnit både distriktsmästerskapen och Götalandsmästerskapen, deltagit i SM sju gånger och tagit ett SM-brons samt brons i Nordiska Mästerskapen.

Jag har varit medlem i Malmö Konståkningsklubb sedan 2001, vilket gör klubben till en väldigt viktig och betydelsefull del av min konståkningsresa.

Efter min tävlingskarriär fortsatte jag som professionell konståkare. Jag har bland annat arbetat för Royal Caribbean Cruise Line i USA under två kontrakt samt med Holiday on Ice i Europa. Genom åren har jag fått möjlighet att arbeta tillsammans med internationella landslagsåkare och olympiska idrottare. De senaste fyra åren har jag även haft ansvar för invigningen av isbanan i Folkets Park.

Idag arbetar jag som tränare och koreograf, där jag tränar åkare inom tekniska moment och framför allt hjälper tävlingsåkare att utveckla konsten i sin åkning, program och sin personlighet på isen. 

Vad är koreografi för dig och vad tycker du gör att ett program verkligen fungerar?

För mig är koreografi mycket mer än att sätta ihop steg och rörelser till musik. Det handlar om att skapa en helhet där musik, rörelse, teknik, uttryck och åkarens personlighet möts.

Ett program fungerar verkligen när det känns naturligt och trovärdigt – när man inte bara ser åkaren utföra koreografin, utan faktiskt känner något genom den. Jag vill att koreografin ska förstärka åkarens styrkor och hjälpa dem att berätta något på isen.

Vad försöker du upptäcka hos en åkare när ni börjar arbeta tillsammans?

Jag tittar också mycket på deras styrkor och personliga uttryck. Ibland finns det sidor hos en åkare som de själva inte riktigt har upptäckt ännu, och det är väldigt roligt att få hjälpa dem att hitta fram till det.

Hur arbetar du för att koreografin och uttrycket ska kännas som åkarens eget?

Jag tror mycket på att samarbeta med åkaren och låta dem vara delaktiga i processen. Koreografin ska inte kännas som något de "sätter på sig", utan som något som faktiskt kommer från dem.

Jag försöker därför hitta rätt musik, rörelser och uttryck utifrån just den individen. Samtidigt vill jag gärna utmana åkaren att våga gå utanför sin trygghetszon och upptäcka nya sidor av sig själv.

Mitt mål är att åkaren ska känna sig trygg, fri och framför allt fearless på isen – att de vågar ta plats och verkligen äga sitt program.